Jag tror det är första gången någonsin jag känner av sån där ”dagen efter ångest”. Eller så är det bara en sån där dag när allt är lite jobbigare. Kanske. Jag vet inte.

Har redan skickat tre sms idag, med ”jag älskar dig, förlåt . . . osvosv”. Detta trots att jag är väl medveten om att pengarna är slut på hans mobiltelefon vilket gör att han inte kan svara. Nämnde jag att jag ringt två gånger också? Första gången fick jag ett nyvaket ”måste sova mer, hörs sen.” och andra gången ett konstant upprepande pip-ljud som antydde att det var upptaget på linjen.

Jag vill inte vara beroende av en annan människa och dess uppmärksamhet, men det är jag. Kanske för att försäkra mig själv om att mitt hjärta inte kommer krossas – för han skulle kunna göra det, hur lätt som helst.